Om resenären

Civilingenjör KTH   Christer Wågberg   Verksam i Stockholm, Sverige.
Mitt vardagsvin i Paris

 

Svenska Institutet i Paris ligger centralt i tredje arrondissementet. Det är inrymt i Hôtel de Marle, som ursprungligen är ett privatpalats uppkallat efter Christophe Hector de Marle, rådgivare vid Parisparlamentet. Han inköpte byggnaden  år 1572. Idag ägs den av Svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket.

För en tid sedan fick jag möjlighet att bo i en av dess gästbostäder. Den låg i nya flygeln, en tillbyggnad från 1700-talet. Vistelsen gav mig ett utmärkt tillfälle att på plats uppleva fransk ingenjörskonst och arkitektur. Jag träffade franska ingenjörer och arkitekter. Det var sköna samtal om utmaningar vid ombyggnad och nybyggnad i existerande stadsmiljö. De gav mig dessutom en inblick i stadsplaneringen i Paris. Man bygger gärna nytt, men har en  tilltalande respekt för den befintliga bebyggelsen. Man är väl medveten om att man bygger vidare på en levande stad.

Jag presenterar här några av de byggnader jag har besökt, studerat och fotograferat under min vistelse. Bilderna ger mig och Er möjligheter till betraktande och funderande. Ni ser en levande stad som utvecklas.

 

Nu är det så att i Paris finns det fantastiskt god mat, goda viner och ett otroligt rikt kulturutbud. Men man måste vara försiktig så att man inte drabbas av “Le Syndrome de Stendhal”. Bara utställningen om Guillaume Apollinaire på Musée de l’Orangerie är värd en resa.

Nära lägenheten i Hôtel de Marle finns:

  • Café Suèdois på gården alldeles utanför lägenheten.
  • Bistro Camille en bit nedåt gatan.
  • Härliga bagerier med färskt bröd på morgonen.
  • Vinbutiker med generöst utbud av franska viner.
  • Maison Européenne de la Photografie som visar det bästa av fransk och internationell fotografi.
  • Henri Cartier-Bresson Foundation som visar egna samlingar och utställningar med bilder av andra fotografer.
 
“Paris är en stad som på ett inspirerande sätt låter teknik, konst och kultur ta plats”
Christer Wågberg
 
“Men namnet ger ett annat slags bilder av människor – och av städer som det kommer oss att uppfatta som individer, lika enastående i sin art som människor – ”
Marcel Proust